Etisk lobbning är öppen och saklig

Lobbning är en väsentlig del av demokratin. Med den sammanhänger emellertid risken för korruption.

Lobbning, det vill säga intressebevakning eller påverkanskommunikation, är inofficiella förhandlingar genom vilka man försöker påverka samhälleliga beslut. Lobbningen riktas både mot beslutsfattare och mot de tjänstemän som bereder beslut.

I lobbningen deltar utöver intresseorganisationer också kommunikationsbyråer som har specialiserat sig på lobbning. Det finns också självständiga aktörer i branschen.

Lobbning är en viktig del av en öppen och pluralistisk demokrati: beslutsfattarna kan inte vara experter på alla områden, utan de behöver lobbare för att förmedla information om verkningarna av och olika aspekter på de ärenden som bereds. Branschen har emellertid sina risker. Lobbningen kan vara förknippad med korruption, och den kan ha för stor inverkan på lagstiftningen.

Dialogen mellan beslutsfattare och lobbare måste vara öppen. Osaklig påverkan får inte vara förknippad med lobbningen.

Goda seder förhindrar korruption

Även om det i Finland tills vidare inte finns någon lag om lobbning, har flera företag och organisationer egna etiska anvisningar för lobbning, och dem förbinder sig de anställda eller medlemmarna att följa.

Med tanke på korruptionsbekämpningen är det viktigt att komma ihåg de två tumreglerna nedan:

I Finland finns det inga regler för lobbning

Tills vidare finns det ingen lagstiftning om lobbning i Finland. Det krävs inte att lobbarna ska registrera sig, och det är inte nödvändigt att anmäla kontakter mellan dem och tjänstemännen.

Möjligheten till reglering diskuteras kontinuerligt, eftersom reglering skulle öka öppenheten i beslutsfattandet samt medborgarnas förtroende för beslutsfattare och lobbare. Genom ett regelverk kunde man också försäkra sig om att alla parter har lika möjligheter att påverka och förhindra att beslutsfattarna utsätts för påtryckning.

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets projekt granskade internationella modeller för ett lobbarregister år 2018. Målet var att få information om lobbarregistret som regleringsform samt en rekommendation till hurdan regleringen ska vara för att kunna fungera i Finland.

Enligt Europeiska kommissionen vore det önskvärt att lobbningen skulle regleras, oberoende av om det sker genom lagstiftning eller genom frivillig registrering av lobbare.

Organisationen för professionella inom kommunikationssektorn ProCom har ett frivilligt lobbarregister (på finska). Det är avsett för organisationens medlemmar.

För EU-lobbare finns ett öppenhetsregister

Europeiska unionen har ett öppenhetsregister som inrättades år 2011. Tills vidare är registrering frivillig, men i praktiken är nästan alla betydande parter som lobbar inom EU med i registret.

I öppenhetsregistret kan vem som helst undersöka

  • vilka intressen som drivs på EU-nivå
  • vem som utövar lobbning och för vems räkning
  • hur mycket medel som används på lobbning.

Via öppenhetsregistret kan man också sända en varning eller anföra ett klagomål över verksamhet som strider mot god intressebevakningssed.

Mera information om lobbning på andra webbplatser

EU: Uppförandekod

OECD: Material på engelska om lobbning