Arbetsgrupp vill skärpa bestämmelserna om riksdagsledamöters mutbrott
En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår strängare lagstiftning om mutbrott. Det föreslås att bestämmelserna som gäller riksdagsledamöter skärps och att det införs särskilda rekvisit för grova gärningsformer i fråga om de allvarligaste mutbrotten. Också allvarliga mutbrott inom näringslivet ska bestraffas som grova gärningar och maximistraffet stiger från två till fyra års fängelse, dvs. samma nivå som för mutbrott inom den offentliga sektorn. Bestämmelserna om straff för missbruk av inflytande är helt nya. Arbetsgruppen överlämnade sitt förslag till justitieminister Tuija Brax.
Arbetsgruppens förslag är ett svar på rekommendationerna från Europarådets grupp av stater mot korruption GRECO. Med dem vill man också öka Finlands trovärdighet i samarbetet mot korruption.
Reformen förenhetligar mutbrottens uppbyggnad och de straff som döms ut för dem.
Bestämmelserna ska motsvara internationella krav
Regleringen av riksdagsledamöters mutbrott görs strängare så att den motsvarar kraven i Europarådets straffrättsliga konvention mot korruption.
Förslaget utvidgar området för straffbart beteende jämfört med nuvarande. Tagande av muta ska kunna bestraffas fast det inte längre vore förknippat med löfte om att verka för att ett ärende som är eller kommer att bli föremål för behandling i riksdagen avgörs på ett visst sätt. Förslaget närmar sig i hög grad bestämmelserna om tjänstemän. Där beaktas dock ledamotsuppdragets särart, eftersom villkoret för straffbarhet förslås vara att gärningen är ägnad att allvarligt äventyra en oberoende skötsel av uppdraget som riksdagsledamot.
De nya bestämmelserna föreslås gälla grovt givande av muta åt riksdagsledamot och grovt tagande av muta som riksdagsledamot. Straffskärpningsgrunderna för riksdagsledamöters mutbrott ska vara desamma som i fråga om tjänstemäns mutbrott. Givande av muta åt riksdagsledamot och tagande av muta som riksdagsledamot skakunna betraktas som grovt, om gärningsmannen eftersträvar betydande förmån eller betydande skada eller om värdet på gåvan eller förmånen är stort. Tagande av muta som riksdagsledamot ska bedömas strängare också när gärningsmannen ställer en gåva eller förmån som villkor för sin verksamhet. Dessutom ska gärningen bedömd som en helhet vara grov.
Reformen höjer inte maximistraffen för riksdagsledamöters allvarligaste mutbrott, men den styr påförandet av straff bättre än nu.
Samma ställning för mutbrott inom den privata och den offentliga sektorn
Arbetsgruppen anser att eftersom den privata sektorns betydelse ökat finns det inte längre några grunder för att betrakta mutor inom den privata sektornsom mindre klandervärda än mutor inom den offentliga sektorn. De nya bestämmelserna om grovt givande och tagande av muta i näringsverksamhet höjder maximistraffen för dessa brott från två år till fyra år. Straffskärpningsgrunderna för grova brott motsvarar straffskärpningsgrunderna för mutbrott inom den offentliga sektorn.
Givande av muta i näringsverksamhet blir straffbart också när det har skett i en stat enligt vars lag det inte är ett brott. Bestämmelserna ska också tillämpas på skiljemän som avgör tvister.
Nya bestämmelser om brott som gäller missbruk av inflytande
Arbetsgruppen föreslår att till strafflagen fogas nya bestämmelser om missbruk av inflytande. Genom dem skyddas genomskådligheten och opartiskheten hos beslutsförfarandena inom den offentliga förvaltningen. De gör det också möjligt att ingripa i korruption som ligger bakom myndigheternas verksamhet och som undergräver förtroendet för den offentliga förvaltningens opartiskhet.
Belönande av missbruk av inflytande ska innebära givande av gåva eller någon annan förmån åt en person som meddelar att den osakligt kan inverka på en tjänstemans eller riksdagsledamots beslutsfattande. Det ska vara fråga om saluförande av inflytande om en person i detta syfte begär eller tar emot en gåva eller någon annan förmån. Gärningarna ska vara straffbara oberoende av om personen sist och slutligen använder sitt inflytande eller om användningen av det leder till önskat resultat. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Juridiska personer straffansvar utsträcks även till dessa brott.
Ytterligare information:
arbetsgruppens ordförande, lagstiftningsrådet Ilari Hannula, tfn 09 1606 7724
e-post: [email protected]
